Varför ska man använda ett ståstöd?
Användning av ett ståstöd kan bidra till användarens utveckling av självständigt stående eller kompensera för brister i utveckling.
Genom att möjliggöra en stående position tillåts olika belastningar av ben, leder och muskler. På så sätt kan användaren uppleva sin omgivning ur ett nytt perspektiv. Vilket gör det möjligt att utveckla nya färdigheter och förhindra att sekundära konsekvenser av hälsotillståndet påverkas.
Ståstöd används ofta som en del för att möta användarens behov av olika positioneringar för barn med funktionsnedstättning (1–2). Användning av ståstöd förskrivs ofta till användare som inte kan stå eller gå självständigt och detta görs ofta för att belastningen på de nedre extremiteterna ska förbättras. Dock känner man till väldigt lite om nivån av viktbäring som förekommer vid användning av ett ståstöd.
Vad påverkas viktbäringen av?
Att dokumentera effektiviteten av insatser med hjälp av ståstöd är komplext. Men det finns indikationer att användning av ståstöd har positiva fördelar för användaren. Vissa av dessa fördelar är förknippade med den muskuloskeletala systemet, såsom förbättrad bentäthet och utveckling av leder och annat som är förknippat med kardiovaskulär-, andnings- och matsmältningssystemet samt med förbättrade mentala funktioner och interaktioner med vänner (2, 3-7, 8-9).
Dock är studier kopplade till vilken viktbäring som föreligger vid en ståsession och vad som påverkar graden av viktbäring mycket begränsade. Vad påverkas viktbäringen av?
En av dessa undersökande studier tyder på att viktbäringen kan påverkas av många olika parametrar och ändringar. Detta inkluderar parametrar och ändrigar såsom val av ståstöd, användning av stöd, lutning, aktiviteter som utförs när användaren står, användning och grad av abduktion och användarens position, antingen i magläge eller ryggläge (9).
Bristande information om viktbäring i kliniska miljöer gör det omöjligt att dokumentera potentialen för ett optimalt inställt stöd och ge rekommendationer för viktbäring i ett ståstöd. Det finns därför ett behov av att utveckla teknologin för användning i klinisk praxis, som kan dokumentera viktbäringens intensitet i ett ståstöd.
Vilken information ger Pondus om positionering och viktbäring?
Pondus ger dig vägledning om den aktuella viktfördelningen när användaren befinner sig i ståstödet. Det gör att du kan utföra objektiva bedömningar, baserade på återkoppling i realtid av kraften som appliceras på Pondus-plattorna under en ståsession. Bedömningarna kan sedan användas som utvärdering för att anpassa barnets positionering under både nuvarande och framtida ståsessioner.
Genom avläsning i realtid kan du spåra och förstå effekterna av åtgärder och justeringar av ståstödet, för att därefter göra anpassningar efter barnets individuella behov. Du kan nu övervaka hur olika justeringar i stående position påverkar kraften som appliceras på plattorna. Detta möjliggör en objektiv bedömning av intensiteten vad gäller viktbärande.
Analysera Pondus-data vid stående
I R82 Pondus-appen kan du läsa av kraften som appliceras över tid baserat på individuella avläsningar från höger och vänster Pondus-fotplatta, vilket ger dig vägledning om den aktuella viktinställningen. Appen tillhandahåller data från båda fotplattorna. Du kan analysera och använda dessa data som vägledning när du ställer in ståstödet eller vid början av en ståsession. Du kan även använda dem under sessionens gång för att övervaka huruvida aktiviteter påverkar viktbäring och även efter sessionen, eftersom datarapporten kan exporteras både som PDF och .csv-fil.
De tio senaste sessionerna lagras lokalt på den mobila enheten och kan hämtas och exporteras.
Med PDF-filen kan du läsa valfria data innan ståsessionen påbörjas samt en grafisk visning av den exporterade ståsessionen. Med .csv-filen får du tillgång till alla rådata, med 10 prover per sekund, vilket möjliggör djupgående analys och tolkning av data som kan användas i extern statistikprogramvara.
Framtida studier om Pondus och användning av ståhjälpmedel
Det är viktigt för R82 att främja evidensbaserad klinisk praxis och kunskap som kan vara till nytta för användare av våra produkter. Därför har ett industriellt doktorandprojekt initierats i samarbete med Syddansk Universitet med syfte att skaffa mer kunskap inom denna kliniska praxis och för att forska om Pondus.
Doktorandprojektet syftar till att undersöka vikten av och attityderna till viktbäring vid användning av ståstöd genom att förstärka den kliniska evidensen om Pondus och hur Pondus påverkar potentiella kortsiktiga fördelar och förändringar vid förskrivning av ståstöd.
Doktorandprojektet består av tre olika studier. I den första studien kommer man att undersöka erfarenheter och perspektiv gällande nuvarande användning av ståstöd. I den andra studien kommer man att dokumentera konsekvensen hos kraft och positionering i ett ståstöd där Pondus används. I den sista studien kommer man
att dokumentera eventuella kortsiktiga fördelar och förändringar i förskrivningen av ansvarig terapeut vid användning av Pondus jämfört med nuvarande metoder.
Källdokument
1) Goodwin J, Lecouturier J, Smith J, Crombie S, Basu A, Parr JR, Howel D, McColl E, Roberts A, Miller K, Cadwgan J. Understanding frames: A qualitative exploration of standing frame use for young people with cerebral palsy in educational settings. Child Care Health Dev. 2019 May;45(3):433-439. doi: 10.1111/cch.12659.
2) Paleg GS, Smith BA, Glickman LB. Systematic review and evidence-based clinical recommendations for dosing of pediatric supported standing programs. Pediatr Phys Ther. 2013 Fall;25(3):232-47. doi: 10.1097/PEP.0b013e318299d5e7.
3) Capati V, Covert SY, Paleg G. Stander use for an adolescent with cerebral palsy at GMFCS level V with hip and knee contractures. Assist Technol. 2019 Apr 4:1-7. doi: 10.1080/10400435.2019.1579268.
4) Han EY, Choi JH, Kim SH, Im SH. The effect of weight bearing on bone mineral density and bone growth in children with cerebral palsy: A randomized controlled preliminary trial. Medicine (Baltimore). 2017 Mar;96(10):e5896. doi: 10.1097/MD.0000000000005896.
5) Macias-Merlo L, Bagur-Calafat C, Girabent-Farrés M, A Stuberg W. Effects of the standing program with hip abduction on hip acetabular development in children with spastic diplegia cerebral palsy. Disabil Rehabil. 2016;38(11):1075-81. doi: 0.3109/09638288.2015.1100221.
6) Macias-Merlo L, Bagur-Calafat C, Girabent-Farrés M, Stuberg WA. Standing Programs to Promote Hip Flexibility in Children With Spastic Diplegic Cerebral Palsy. Pediatr Phys Ther. 2015 Fall;27(3):243-9. doi: 10.1097/PEP.0000000000000150.
7) Hough JP, Boyd RN, Keating JL. Systematic review of interventions for low bone mineral density in children with cerebral palsy. Pediatrics. 2010;125(3):e670-e678. Doi:10.1542/peds.2009-0292
8) Pedlow_K, McDonough_S, Lennon_S, Kerr_C, Bradbury_I. Assisted standing for Duchenne muscular dystrophy. Cochrane Database of Systematic Reviews 2019, Issue 10. Art. No.: CD011550. DOI: 10.1002/14651858.CD011550.pub2.
9) Paleg G, Altizer W, Malone R, Ballard K, Kreger A. Inclination, hip abduction, orientation, and tone affect weight-bearing in standing devices. J Pediatr Rehabil Med. 2021 May 28. doi: 10.3233/PRM-190660. Epub ahead of print. PMID: 34057103.